Välkommen in för bok- eller restips!



fredag 25 december 2015

God fortsättning på julen!


Samtliga foton: Bokcaféet i byn
God fortsättning på julen!
Hoppas ni njuter fridfull jul!
Här har vi varvat julmat med en tur till skogen idag.
Varm choklad på en filt intill sjön.
Mysigt!

Må så gott!
Kram Anna

torsdag 17 december 2015

Decemberfunderingar och om rätten att leva, inte bara överleva


Samtliga foton: Bokcaféet i byn
Hej vänner!
Hur mår ni? Nu var det länge sedan jag bloggade.
Bokläsning, två små pojkar, vänner, en hund, en man, köksrenovering, arbete...
ja det vardagliga tillåts uppta min tid.
Nu laddar vi för jul!
Pojkarna hade tillsammans med mannen tagit in granen häromdagen.
Som den tindrar och lyser upp vårt vardagsrum!

Men december är inte bara glögg och pepparkakor utan också en tid för eftertanke och reflektion.
Jag funderar just nu på följande:

Du är flykting och har just med nöd och näppe tagit dig över Medelhavet i en flotte. Du och dina barn överlevde, det gjorde inte din bror och hans barn. De drunknade i ett kallt, mörkt hav. Dina barns kusiner tillika dina syskonbarn dog. Din bror dog. Hans fru dog. Du överlevde. Dina barn likaså. Dina föräldrar är för gamla för att fly och är instängda i ett krigets Syrien. Du vet inte om de lever, hur de har det eller hur det ska gå för dem. Du och din familj har efter flottfärden tagit er till fots genom Europa. Ibland har ni fått skjuts men oftast har ni vandrat till fots. Ni flyr inte för att ni vill, ni flyr för att ni vill leva, överleva. 
Ni är på väg mot ett land i norr, fjärran från ert hemland. Ett land ni hört att man ska bli väl mottagen i.
När ni så når fram så möts ni av informationen om att man måste ha id-handlingar för att släppas in.
För att ha rätt att söka asyl.
Ni har färdats i en flotte. Du, din käraste och dina barn. Ni har överlevt. Ni saknar id-handlingar.
Vart ska ni nu ta vägen?
Vad ska du säga till er 7-åring som förlorat sina kusiner, sitt hem och det enda liv han kände till?
Vad ska du säga till er 2-åring som levt alla sina dagar i krig?
Att ni saknar id-handlingar och det måste man ha?
Ni har flytt för era liv och vi frågar efter id-handlingar.

Detta förstår jag mig verkligen inte på.
Hur kan man kräva id-handlingar för att släppas in när man avser att söka asyl?
Vi pratar inte om inträde till ett konstmuseum, en flygplats eller Nobelmiddagen.
Vi pratar om rätten att söka asyl.
Om din rätt att någonstans få komma fram. 
Hur påverkar detta dig? Din käraste och dina barn?
Hur håller ni modet uppe, livsgnistan och tron på en morgondag?
Hur orkar ni vakna, se era barn i ögonen, fortsätta framåt?
Hur kan vi bygga en mur mot dessa människor?
Hur kan vi se oss i spegeln på morgonen?
Hur kan det vara fullt i Sverige?
Känner ni någon som har tagit emot flyktingar i sitt hem?
Kan det någonsin bli fullt när folk flyr för sina liv? 
Hur tänker ni i våra EU-grannländer när ni inte vill vara med och dela ansvaret?
Hur tänker vi?
Och slutligen, hur kunde vinden vända så snabbt?

Jag önskar er en fin fredag imorgon och en stämningsfull fjärde advent.
Jag önskar dig och din familj en trygg plats att landa på.
Ingen väljer att fly sitt hemland huvudstupa för en osäker framtid i en annan del av världen. 

Kram Anna

Ps. För gripande, vacker, sorglig och högst berörande bokläsning, missa inte "Kriget har inget kvinnligt ansikte" av Svetlana Aleksijevitj.