|
Morgon i Valldemossa |
|
Valldemossas gator kantade av blommor |
|
Utsikt över kyrkan, mäktiga berg i bakgrunden |
|
Stenhus i vacker färgskala |
|
Pågående byliv i sakta mak |
|
Byliv i bergen, Valldemossa
Samtliga foton: Bokcaféet i byn
|
Hej vänner!
Ikväll följer sista inlägget från årets höstvistelse på Mallorca.
Det blir en hälsning från min absoluta favorit by -
Valldemossa.
Det är lördag morgon. Dagen efter bär det av hemåt. Det är dock ingen riktig Mallorca vistelse för mig utan ett besök i min favorit by. Byn med det vackra namnet, det förtrollande läget och den rätta känslan.
Valldemossa.
Jag börjar bli förväntansfull och på allra bästa humör redan när vi svänger av motorvägen i Palma vid skyltarna om "Valldemossa". Vägen som följer kantas av olivlundar inramade av stenmurar, med betande får mellan träden. Gårdarna avlöser varandra som ett pärlband. Vi kör nedcabat för maximal naturupplevelse.
Snart börjar vägen ringla sig uppåt genom en dalgång. Biltermometern sjunker från 21 grader till som mest 14 grader, nere i dalen. Vi huttrar.
Svängarna avlöser varandra och snart sitter jag med kameran i högsta hugg och bara inväntar den sista svängen innan Valldemossa plötsligt tronar där, högt ovanför oss, badandes i morgonsol. Tryggt inbäddad mellan de mäktiga bergen.
Vilken skönhet byn är!
Jag får aldrig nog av att anlända dit söderifrån.
Kyrkan tronar tryggt mitt i byn, terasserade fält och vackra stenhus klättrar på sluttningarna runt byn.
Ljudet av fårens bjällror gör sig påmint och bryter den annars så totala tystnaden som råder denna lördag morgon.
Vi parkerar och flanerar sedan längs med Valldemossas huvudgata. Jag länger på stegen, vill så gärna hinna uppleva det speciella Valldemossa lugnet innan dagens turisthord anländer.
Valldemossa är nämligen en välbesökt by. Självaste Chopin tillbringade en vinter här i byn 1838-1839 och har satt orten på kartan för all framtid.
Så här dags vilar lugnet, man vattnar blomsterkrukorna på väggarna, tanterna flanerar genom byns gränder, en farbror sopar utanför sitt café. Valldemossa håller på att vakna i makligt, behagligt tempo. Solen stiger allt högre upp på himlen och låter sina sköna strålar skina på byns gator.
Jag når fram till min ena utsiktspost, precis intill infarten till den gamla vägen till Palma. Härifrån blickar jag ut över den vackra kyrkbyggnaden och de omkring liggande husen som ligger tätt, tätt, liksom för att skänka varandra skugga heta sommardagar och värme kyliga vinterdagar.
Därefter möts vi alla upp på en vackert belägen utsiktspost, strax nedanför det gamla klostret, i slutet på en smal gränd. Därifrån blickar vi ut över dalen åt ena hållet, på de magnifika bergen åt andra hållet och förstås, återigen vidunderlig utsikt över kyrkan och dess vackra spira.
En stund senare är förtrollningen bruten. Valldemossas gatusten trampas nu av en mängd personer talandes en rad olika språk. Vi smiter upp på en mysigt café beläget lite avsides och så återvänder det lugn som jag alltid känner här. Vi beställer in goda smörgåsar, juice och kaffe.
Jag njuter, att få äta "bocadillos de queso" med en juice till i en by som denna, vad mer kan jag önska?!
Inget!
Utflykten är väl lagrad i mitt minne. Liksom redo att tas fram vid stunder då jag önskat lugn eller bara längtar tillbaka.
Sakta rullar vi ut ur byn, på väg ner stannar vi bilen och jag tar ett sista foton. Det är det nedersta av fotona.
Hasta luego Valldemossa!
Tills vi ses nästa gång Valldemossa!
En värdig avslutning på ännu en härlig Mallorcavistelse.
-Anna