Välkommen in för bok- eller restips!



tisdag 15 november 2011

Ankomst Kathmandu

Swayambhunath- buddistiskt monument, Kathmandu

Tidig morgon vid templet intill Durban Square

Gränder och gamla hus i Kathmandu


Våra väskor sys omsorgsfullt in i säckväv på postkontoret inför hemresa
Samtliga foton: Bokcaféet i byn

Hej vänner!

Ikväll förflyttar vi oss till en högst annorlunda och spännande huvudstad- Kathmandu i Nepal.


Så här skriver Mikael Persson om staden i sin reportagebok "Till Himalya-land Nepal":
//....//"I Kathmandu möter Nepal omvärlden. Trafikstockningar, neonskyltar, kassaapparater och importerad snabbmat. Ändå känns allt det nya bara som en kuliss. För de breda asvaltstråken och affärerna som tar emot kreditkort ryms inom några få kvarter. Från skyltfönster och regeringsdepartement är det aldrig långt till den gamla staden//..// Han fortsätter "Gränderna här är smala och mörka ;förvillande lika med sina röda tegelhus, träbalkonger och knirrande cykelriskhor. Mycket påminner om vardagslivet ute i byar och småstäder: hål-i-väggen-butiker med mässingkittlar i taket, frisörer på trottoarerna och frukt- och frönsaksförsäljare vid vägkanten." 

Det är en mkt träffande beskrivning av denna huvudstad med en knapp miljon invånare.

Vår resa genom Nepal fortsatte efter vandringen till nationalparken Chitwan där vi red på elefanter i hopp om att få syn på norhörning och tiger. Det förstnämnda fick vi se, den andra är betydligt skyggare och inget jag skådat ännu. Vi tillbringade även tre dagar paddlandes i en gummiflotte på sk whitewater rafting. Spännande, blött och en rad vackra vyer kan man sammanfatta det hela med.

Jag har alltid skrivit dagbok under mina resor men den från långresan 98 kan jag inte hitta. Det innebär att jag inte kan tjuvika i boken för att minnas till exempel var exakt vi bodde i Kathamndu utan endast fragment som dyker upp i mitt huvud när jag tittar på foton återstår. Lika tydligt som jag minns vår vandring, lika lite minns jag av Kathmandu. Det är en konstig känsla, kanske var vi slitna efter en månad i Indien samt vandring i Nepal? Här kommer iaf några av dessa minnen från denna stad.

Till slut nådde vi så fram till Nepals huvudstad Kathmandu. Vi tog in på ett guesthouse beläget i en vacker gammal byggnad med dubbeldörrar i trä som ledde in till vårt rum. Trots dess centrala läge hade boendet en liten trädgård att vila upp sig i.

Om morgnarna gick jag ut och gick tidigt. Min reskompis sov längre än mig och i avvaktan på gemensam frukost strövade jag runt i de gamla kvarteren och såg staden vakna upp. Jag såg försäljarna stapla upp sin frukt på dukar på marken intill Durban Square. En morgon klättrade jag upp i ett tempel strax intill torget. Jag satt där och bläddrade i den bok jag citerar ovan. Då dök en liten pojke upp med en tjock stickad mössa. Han bara satt intill mig och verkade nyfiken på min bok. Hans mamma hade en fruktstånd nedanför och vinkade upp. Jag började sakta bläddra i boken och medvetet slog jag upp sidor med vackra bilder från hans hemstad och land. Pojken tittade med stora ögon. Vi förstod inte varandras språk men delade ögonblicket genom att kika på samma bilder.

Nästa morgon och morgonen därefter gick jag tillbaka till torget och klättrade upp för trappstegen i templet. Den lille pojken dök varje morgon upp och ville titta vidare på fotona.

Ett annat minne från Kathmandu var när vi skulle skicka hem varsin bag med saker vi inte längre behövde. Snart skulle vi resa vidare till Vietnam och tjock sovsäck och vandringsateraljer kändes överflödiga att släpa på. Vi begav oss därmed till stadens general post office en morgon. Vad vi trodde skulle bli en snabb handling visade sig ta timmar. Först fick vi köa till ett ställe där vi fick ange vad vi skulle skicka samt väga väskorna. Sedan fick vi gå vidare till ett annat rum där våra väskor skulle undersökas av tre män som satt på rad i ett omålat, spartanskt rum. Ja, det tog mig en stund att förklara vad sportbehån var för något, för att inte nämna mitt Vulcan knäskydd samt den lilla buteljen med vatten från floden Ganges inköpt i Varanasi, Indien.
I nästa steg hänvisades vi in i ett rum där två män och en kvinna satt med nål, träd och säckväv. Deras uppgift var att sy in våra väskor i säckväv. Fantastiskt! Vilket konstverk!
Därefter gick vi vidare till ett rum där väskorna som nu förvandlats till paket lackades.
Avslutningsvis fick vi en spritpenna i handen och fick i uppgift att skriva adressen dit paketen skulle.
Vilken syn! Våra föräldrar som fick gå till posten och hämta ut dessa försändelser fick en liten inblick i hur tiden tycks gå saktare på denna vackra plats på jorden.

Det blir inte mer ikväll, jag är trött samt bara måste hinna läsa några sidor i min spännande deckare av Kristina Ohlsson- Tusenskönor.

Sköt om er!
-Anna


9 kommentarer:

  1. Åh vilken spännande resa. Det var gripande att läsa om den lilla pojken. Och att han kom tillbaks flera gånger.
    Tänk vad man kan göra utan att kunna prata med varandra :)

    Du är säkert ett minne för livet för pojken precis som säkert pojken är ett minne för dig.

    Känns nästan som i en film när du beskriver resan!

    Hoppas att du hittar mer fragment av alla minnen nu när din bok inte går att hitta.

    Jag ska också sätta händerna i en bra bok....Nu ska jag börja med GW Perssons Detektiven :)

    Kram Anna

    SvaraRadera
  2. Hej Anna!
    Tack för hälsning! Det går nog att minnas mer om jag kikar på fotona igen! Är dock så bortskämd med att annars ha dessa dagböcker att kika tillbaka i.
    GW Perssons deckare ska vara underhållande! Hoppas du får njuta av god underhållning!
    Önskar dig en bra onsdag imorgon!
    Kram Anna

    SvaraRadera
  3. Hej Anna!

    Ju mer jag lär känna dig desto mer inser jag ju vilken globetrotter du är. Du har verkligen fått se och uppleva så fantastiskt mycket Anna. Vilka äventyr och alla dessa möten med människor, djur, kulturer, landskap, mat och dofter. Det är en ren fröjd att läsa dina reseskildringar och genom dina ord befinner jag mig där och känner dofter, smaker och väder. Tack snälla du för att du tar med oss på dina resor runt om i världen och delar med dig av härliga minnen. Du är fantastisk!

    Och du, tack för dina ord hos mig som får mig att le med hela ansiktet. Du är för härlig, vet du det? Tack för att du finns där ute och ständigt lyfter mig och får mig att våga tro på mig själv och min röst. :)

    Njut av din bok och ha en fortsatt fin vecka!

    Kram Lotta

    SvaraRadera
  4. Anna,


    Jag ser bilder framför mig när jag läser din text! Den lilla pojken hade kanske aldrig sett liknande foton tidigare...

    Jag tycker precis som Anna och Lotta (haha, inser att det är bara Anna och Lottor som skriver här just nu)
    att du är en sådan globetrotter. Det har sett många platser och länder som jag drömmer om men troligtvis inte kommer att komma till, tyvärr.

    Tack för att du tar oss med dig och att du delar med dig. Det är härligt.

    Varm kram!

    SvaraRadera
  5. Måste lämna en kommentar till...

    Jag ler för mig själv när jag också lägger märke till att det är många Lottor och Annor i bloggvärlden!! Det är sån glädje att läsa era bloggar och att man kan dela med sig om så mycket. Dels får man en skön lässtund men även mängder av inspiration och tips!

    Ha det bra tjejor en sån här kall onsdagsmorgon som det är idag. Tror långkalsningarna åker på då jag ska ta med mig mina elever på teater ca 3 km bort från skolan :)))

    Kram Anna

    SvaraRadera
  6. God morgon Anna!

    Så exotiskt det känns att få tillbringa en liten stund i Kathmandu en helt vanlig torsdag i november medan jag dricker mitt morgonkaffe! Jag älskar att läsa om dina reseäventyr!

    Vi har en så vacker morgon här med frost och solsken.Så det får nog bli en liten promenad om en stund.

    Ha en fin torsdag Anna så hörs vi snart igen!

    Kram Elin

    SvaraRadera
  7. Lägger mig till i raden av Anna!!
    Härliga res skildringar du ger oss, alltid! historien om pojken berör verkligen, kan inte låta bli o tänka vad det blivit av honom idag?!

    Låter som om ni hade enhäärlig söndag, men mormor o kanelbullar!

    Klem Anna

    SvaraRadera
  8. Kära Anna
    Din reseskildring är fantastisk och för några minuter förflyttas man flera breddgrader söderut. Häftigt!!! Det måste ha varit en underbar upplevelse att få se Indien som ni gjorde.
    Så skönt att ni båda har gått ner i tid. Jag jobbar inte varje dag, men har sena och konstiga tider när jag väl är där. Jag har dessutom en pendlingstid på 3 timmar varje dag :o( Det var inte riktigt vad jag hade räknat med när jag fick jobbet, men hamnade plötsligt i en annan butik som behövde mer hjälp. Vad göra??....stå ut några månader, sen sätter jag krav, eftersom vi har lite andra planer vid sidan om vårt arbete ;o)))
    Hoppas att ni får det riktigt mysigt i Sthlm. Vi har planer på en tur dit upp, men väntar ev. till våren.
    Bästa helgen till dig o familjen vännen!
    Kramis
    Ulrika

    SvaraRadera
  9. Urspännande!! Ville inte att det skulle ta slut. =o)
    Härligt möte med den lilla pojken som kollade i boken, och vilken upplevelse vid post kontoret! Det är såna ögonblick man får ta vara på helt enkelt! Ofta glömmer man sånt, eller jag gör det i alla fall, men har börjat skriva dagbok på mina resor. Annars filmar jag ju mycket av det jag ser...
    Ser fram emot att läsa mer om din resa!
    Kram och trevlig helg!

    SvaraRadera